
Kerstin, 58 år, hade problem med ständig värk och elallergi. Hon uppmanades göra ett allergitest och upptäckte att hon var allergisk mot 24 födoämnen. Läs mer...
Allt fler lider av någon form av hormonell obalans som är relaterat till sköldkörteln. Som alltid när ett hälsoproblem uppstår, är det inte isolerat till ett enda organ/körtel, utan det är ett samspel där hela kroppen är involverad och där miljö, arv, trauma, livsstil och mentala/känslomässiga aspekter inverkar.
Sköldkörtelns hormoner har inverkan på hela kroppen. Bland annat reglerar de tillväxten och ämnesomsättningen i kroppens vävnader. De påverkar effekten av andra hormoner, värmeproduktion, cellernas energiproduktion, omsättning av näringsämnen, hjärtats slag, tarmens rörelser, hjärnans funktion och vår känslomässiga och mentala hälsa.
Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen och består av 2 lober och är en av kroppens viktigaste hormonproducenter och energigivare.
Hypotalamus i hjärnan ser till att när det behövs mer hormon släpper den ut tyrotropin release hormone /TRH, som i sin tur stimulerar hypofysen att frigöra thyroidesastimulerande hormon/TSH.
TSH går sedan till sköldkörteln och stimulerar denne att producera sköldkörtelhormon, vilket i huvudsak är tyroxin/T4, vilket är ett lagringshormon.
Men för att T4 skall kunna användas måste den omvandlas till trijodtyronin/T3 ute i kroppens vävnader, framförallt i lever och njurar. T3 är 3-5 gånger så biologiskt aktivt som T4. Sköldkörteln själv bildar även en liten del T3, men det mesta av det T3 som används i kroppens celler kommer från omvandlingsprocessen utanför sköldkörteln.
För att omvandlingen skall fungera kräver kroppen att det skall finnas tillräcklig mängd kortisol som bildas i binjurarna.
Det är många organ som skall fungera för att sköldkörtelhormon skall kunna bildas och omvandlas.
Går man till vårdcentralen och kontrollerar sin sköldkörtelfunktion, mäter man i regel TSH, fritt T4 och fritt T3 i blodet. Det finns dock flera faktorer som kan orsaka störningar och som inte alltid visar sig i dessa blodprover.
Redan 1878 beskrev Dr. William Ord hypotyreos, som han då kallade myxödem, eftersom hypotyreos för många människor, handlar om en ansamling av ett kroppseget protein som kallas mucin i vävnaderna. Mucinet kan ansamlas exempelvis på överarmar, händer, ansikte, på halsen och kan ge ett svullet och plufsigt utseende.
I dag kallas sjukdomen hypotyreos. I takt med ökad kunskap förändras klassificeringarna och på senare år har vi 2 nya ord som är involverat i begreppet hypotyreos; Hypotyreos typ 2 och Hypometabolism.
Primär hypotyreos betyder att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormon och det är detta som läkaren kallar hypotyreos. Primär hypotyreos kan ofta avslöjas i blodprover.
Den amerikanske läkaren Mark Starr har myntat begreppet hypotyreos typ 2 (som ännu inte är officiellt accepterat). Med hypotyreos typ 2 menas att funktionen hos hormonerna är nedsatt på något sätt men att problemet inte ligger i själva sköldkörteln. Detta kan liknas vid diabetes typ II där det inte handlar om att bukspottkörteln producerar för lite insulin, utan att känsligheten för insulin i cellerna har minskat och därför kan inte cellerna ta upp insulinet på ett effektivt sätt.
Vid hypotyreos typ 2 menar Mark Starr att problemet ligger i cellerna och är kopplat till en mitokondriell störning och leder till en cellulär energibrist. Oavsett typ av hypotyreos, leder detta till en nedsatt ämnesomsättning/hypometabolism. Hypotyreos typ 2 visar sig dock sällan i blodprover trots att individen kan ha många kliniska symptom.
Hypometabolism är ett begrepp som sprider sig allt mer, framförallt tack vare www.hypo2.info, som är en mycket informativ och kunskapsbefrämjande hemsida.
Låg kroppstemperatur är ett av det viktigaste symptomen vid hypometabolism, då kroppens biokemiska processer går långsammare än normalt.
För att en biokemisk process ska ske i kroppen krävs aktiva enzymer. Dess aktivitet styrs bland annat temperatur, pH och tillgång av näringsämnen. Orsakerna till en sänkt kroppstemperatur kan vara flera; binjurarnas funktion, sköldkörtelns funktion, tungmetaller, läkemedel, andra toxiska ämnen som ftalater, petroleumprodukter och ämnen som konkurrerar med jod som; fluor och klor.
Kroppen gör alltid det bästa av rådande situation och en klok åtgärd är att sänka kroppstemperaturen vid toxisk belastning eftersom värme ökar giftigheten hos många toxiner. Sköldkörtleln och dess hormoner är mycket känsliga för giftiga ämnen.
Som en första check kan man ta morgontemperaturen. Vid hypotyreos är temperaturen ofta lägre än normalt, men orsakerna till den lägre temeperaturen kan som sagt vara flera. Notera att kroppstemperaturen kan vara förhöjd vid inflammationer (inklusive allergier och autoimmuna reaktioner) och infektioner. Normal kroppstemperatur vid uppvaknandet (innan man har stigit ur sängen) är ca 37,0° - 37,3° i ändtarmen och ca 36,4° - 36,8° i armhålan.
Alla hormoner är beroende av en fungerande leveravgiftning och en toxisk kropp eller överbelastad lever ger alltid upphov till hormonella obalanser. Därför är det viktigt att man tänker på att stödja levern och framförallt, att undvika exponering av toxiner (ja, jag är medveten om att det är omöjligt, men vi kan göra vårt bästa, vilket har betydelse).
Vid en underfunktion hos sköldkörteln/sköldkörtelhormonerna kommer binjurarna att försöka kompensera för den energibrist som råder, genom att öka sin frisättning av kortisol. Detta tröttar ut binjurarna och kan med tiden ge upphov till binjureutmattning. Förutom att kortisol är nödvändigt för att T4 ska omvandlas till T3, tjänstgör det även som en dörröppnare till cellerna så att T3 kan få komma in. Binjurarnas funktion är därför viktig för sköldkörtelhormonernas funktion. Även ett förhöjt/dominant östrogen kan hämma sköldkörtelhormon.
Symptomen på låg aktivitet hos sköldkörtel och binjurar går ofta hand i hand och det är vanligt att det förekommer obalans inom båda områdena samtidigt. Nedan ser du ett axplock av vanliga symptom.
|
HYPOTYREOS |
HYPOTYREOS & BINJUREUTMATTNING |
BINJUREUTMATTNING |
|
Myxödem |
Ökat sockersug |
Sug efter proteinrika livsmedel |
|
Slembildning och/eller harklingar |
Hjärtklappning |
Minskad livslust |
|
Tandavtryck på tungan |
Koncentrationsproblem |
Irritation |
|
Klumpkänsla i halsen |
Minnesproblem |
Lågt blodtryck |
|
Högt kolesterol |
Sömnstörningar |
Svettningar |
|
Kalla händer och fötter |
Minskad glädje |
Allergier |
|
Torr/narig/gulfärgad hud |
Depression |
Återkommande inflammationer |
|
Förstoppning |
Förlust av kroppshår |
Yrsel när du ställer dig upp |
|
Långsamma senreflexer |
Infektionskänslighet |
Högt insulin |
|
Förlust av yttre tredjedelen av ögonbrynen |
Frusenhet |
Diarré |
|
Infertilitet |
Låg kroppstemperatur |
Obehag vid solarplexus |
|
Karpaltunnelsyndrom |
Minskad sexlust |
Överdriven hunger |
|
Stelhet i muskler |
Muskelsvaghet |
Ömhet vid ländryggen |
|
Benskörhet |
Viktökning/viktminskning |
Bruna fläckar på huden |
|
Gallsten |
Förändrad näringsbalans |
Ökad smärtkänslighet |
|
Mörkare eller hesare röst |
Alkoholintolerans |
Svårt att tåla stress |
|
Hörselnedsättning |
Lågt blodsocker |
Ökad nervositet, oro, grubbel |
|
Huvudvärk |
Hjärndimma |
Illamående |
|
Menstruationsproblem |
Ledvärk |
Ökat saltsug |
|
Fibromyalgi |
Tinnitus |
Ökat sötsug |
Ingen analys kan fullständigt kartlägga en körtel/ett organs funktion och många faktorer kan påverka analysvärdena vid varje givet tillfälle, men genom att se på symptombild och temperatur kan man få en ganska god vägledning.
Misstänker man hypotyreos, men blodproverna är normala kan det vara en god ide att utföra en mätning av sköldkörtelhormon i dygnsurin, vilken har visat sig vara en känsligare mätmetod. Analysen görs hos Genova Diagnostics i England. I min verksamhet som näringsterapeut har denna analys varit ett värdefullt komplement. Mätning av kortisol och DHEA under ett dygn kan också ge vägledande och viktig information i detta sammanhang.
Läs mer: www.Labrix.com
Nedan ser du en bild där man har mätt T4 och T3 i dygnsurin och där det blågröna fältet visar normalvärde. I detta fall visar analyterna ett högre värde av T4 och ett lägre värde av T3. Detta kan bero på en nedsatt förmåga för kroppen att omvandla T4 till T3. Vanliga orsaker till detta är binjureutmattning med lågt kortisol, selenbrist eller nedsatt lever/njurfunktion, men flera andra faktorer kan vara involverade.

När man som näringsterapeut skall hjälpa människor med olika störningar i körtelfunktionerna är det viktigt att se till hela situationen i kroppen. Detta involverar alla kroppens körtel- och organfunktioner, miljö, kost, livsstil, arv, mentala och känslomässiga aspekter.
När det handlar om hypotyreos/hypometabolism är det viktigt att se binjurarnas och sköldkörtelns funktion, mineralbalans, leverfunktion, exponering av toxiska ämnen, tungmetaller och olika livsstilsfaktorer.
Behandlingen syftar till att stödja avgiftning, körtel- och organfunktioner och förbättra näringsupptaget. Eftersom varje individ är unik och kroppen genomgår olika faser under behandlingens gång, anpassas behandlingen utifrån detta, ett steg i taget.
Behandlas man redan med exempelvis Levaxin, men ändå har kvar många symptom på hypotyreos, kan man stöjda kroppens förmåga att ta utnyttja läkemedlet för att på så vis förbättra dess funktion.
Min erfarenhet har visat att detta har blivit ett allt vanligare problem och jag tror detta har att göra med att vi blir utsatta för toxiner/gifter i större utsräckning än tidigare. Körtlar är känsliga för toxiner. Vi kan göra mycket för att förbättra omständigheterna både i våra kroppar och i vår närmiljö.
Många toxiner lagras i fettväven och påverkar kroppen i många år, vilket kan vara ett av skälen till att kvinnor oftare får problem med sina sköldkörtelhormoner än män, då de har en större andel fett på kroppen. Vår miljö är i dag belastad med tusentals kemikalier och toxiska ämnen och man känner ännu inte till dess effekt på vare sig miljön eller hälsan till fullo. Några av dessa är fluor, klor, ftalater och många ämnen i våra hygienprodukter.
Fluor konkurrerar med jod, som är en viktig komponent i sköldkörtelhormonet och viktig för binjurarnas funktion. Fluor skadar många av kroppens enzymer och redan små mängder påverkar vårt intellekt i negativ bemärkelse.
Klor finns i våra kommunala vatten, sukralos, toalett/kopieringspapper, plaster m.m. och konkurrerar, precis som fluor, med jodets plats i sköldkörtelhormonet.
Ftalater, eller "mjukgörare", är en grupp av industriella kemikalier som används för att göra plast som polyvinylklorid (PVC) mer flexibel och motståndskraftig. Dessa ämnen har visat sig störa det endokrina systemet på flera sätt och vissa studier har kopplat samman ftalater med sköldkörtelproblem.
Tänk på att det även finns substanser i läkemedel som är hämmande för sköldkörtelns funktion som: litium, propyltiouracil, tiamazol, glukokortikoider, betablockerare, sertralin, östrogen och interferon.
Ser man närmare på innehållet i våra vanliga hud/hygienprodukter, upptäcker man att även de som klassas som naturliga/ekologiska har genomgått kemiska processer, och innehåller rester av skadliga substanser. Huden absorberar väldigt väl ämnen som den kommer i kontakt med. Därför ska du vara lika aktsam med vad du stryker på dig som med vad du äter och dricker.