Irisdiagnostik

Irisdiagnostik innebär att genom studier av ögats iris söka diagnostisera störningar i kroppen.
Irisdiagnostik är en gammal metod omnämnd av bl.a. Hippokrates. Den moderna irisdiagnostiken har dock sin upphovsman i den ungerske läkaren Ignatz von Peczely, som publicerade sina rön 1881. Han studerade ögonen hos patienter som skadats och sedan opererats och noterade förändringar av ögats iris (regnbågshinna). Utifrån dessa samband utvecklade han en metod för att med hjälp av tecken i iris diagnostisera sjukdomar och funktionsstörningar i kroppen. Metoden har vidare utvecklats av många andra.

Irisdiagnos är ingen behandlingsform, utan en diagnosmetod som namnet säger. Irishinnans mönster, färgskiftningar och utseende avslöjar orsaken till olika störningar patienten lider av. Genom att granska irishinnan kan vi se fysiska och psykiska spänningar, inflammationer, infektioner, varbildningar, över- och underaktivitet, översyrade patienter (vilket kan leda till b l a värk) eller slaggupplagringar.

Var tecknet sitter i iris avgör vilket eller vilka organ som är drabbade. En mängd tecken, figurer, färgningar och linjer kan uppstå i iris till följd av störningar eller sjukdomar i kropp eller själ, som framgår av exempel i denna tablå: